HIV, hepatit och blödarsjuka
I slutet av 1960-talet blev det känt att läkemedel mot blödarsjuka (faktorkoncentrat) tillverkat av blod från människor, hade överfört smitta med hepatit B, ett vanligt virus som under vissa omständigheter kan skada levern.
Mot slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet upptäcktes en spridning av HIV och hepatit C bland personer med blödarsjuka i England och USA – återigen hade sjukdomarna överförts via kontaminerat faktorkoncentrat. Många av de personer som smittades har svarat bra på dagens kombinationer av antiretrovirala läkemedel.
De faktorkoncentrat som framställs av donerat blod genomgår idag flera steg med noggrann virusinaktivering. Därmed har risken för viruskontaminering minskat kraftigt och läkemedlen betraktas nu som mycket säkra. Tekniska framsteg har lett till att det numera också finns faktorkoncentrat som framställs med genteknik (så kallade rekombinanta faktorkoncentrat), som vanligen är förstahandspreparatet för nydiagnostiserade patienter med blödarsjuka.
Trots användning av moderna och mycket stränga tillverkningstekniker i produktionen av faktorkoncentrat, som praktiskt taget har eliminerat risken för hepatit och HIV-infektion finns det fortfarande en liten risk för infektion av ett virus som kallas parvovirus (vilket kan orsaka blodbrist) och från prioner (som orsakar Creutzfeldt-Jakobs sjukdom). Tillverkarna av faktorkoncentraten arbetar hårt för att hitta sätt att övervinna dessa risker.